I fyra veckor har jag knegat omkring här hemma på landet. Jag börjar sakna det som har känts som hemma i en annan del av Sverige. Människor, lägenheten, närheten och sättet som dagarna flyter på. Dagarna flyter på nu också, men inte med samma rytm.
Aldrig riktigt nöjd.
I augusti, innan jag lämnar mor och far på riktigt riktigt igen, blir det Istanbul med tåg. Det tror jag kan bli riktigt fint. Kraschar jag på hemresan är det Air Baltic´s fel. Jag litar inte fullt ut på dem. Men jag är nog bara fördomsfull. Och om jag kraschar på hemvägen så hann jag ju i alla fall med att resa lite.
Idag var jag på IKEA. Det har jag inte varit sedan jag var i Genève. Då blev det bombhot och evakuering. Nu var det lugnare och jag och mamma lunkade runt bland de göteborgskaste göteborgsdialekterna. Mamma stod och valde sopptallrikar i 45 minuter. Jag konstaterade att inte heller på IKEA har de rullgardiner som är bredare än 2 m. Attans att man har ett fönster som är 8 cm längre. Attans.
PS: Hanna är min vän och hon gör sig alltid bra på bild. DS
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar